Gluppöbassängen

Vi tyckte att vi låg bra, det var så lugnt och behagligt som vi behövde så vi stannade en natt till. Vi körde jollen in till Bovallsstrand för att titta och ev äta eller fika, liksom idka lite semester. Vår första färd med jollen gick riktigt bra, extra bra kändes det när vi läste att det kostade 345 kr för en natt i hamnen. Det blev ingen mat, där vi tänkte oss var dagens rätt en torskrätt och då vägrade Harald. Vi handlade lite gott bröd i ICA butiken istället och fikade i båten när vi kom tillbaka. Till kvällen åt vi den där färdigköpta potatisgratängen med rotsaker tillsammans med oxfärsbiffar från dagen innan. Precis lika gott som första gången. På seglingen dit glömde jag berätta (särskilt för Wille) att jag fick en fisk, en horngädda. Det blev lite kaos så ingen bild blev tagen. Harald skällde för att jag klantade mig och linan hamnade i vattnet igen och det blev trassel. Jag skrek för jag tyckte det var äckligt att få av horngäddan från kroken, dom där spjuten satt liksom runt kroken, men jag lyckades och den stackars horngäddan återbördades till havet.

 

Aeolus på svaj

 

Premiärtur med oss båda i jollen.

 

Bovallsstrand

 

Tillbaka till ankringsviken

 

Efter den goda middagen satt vi skönt i sittbrunnen när en stor geting störde kvällslugnet. Den härjade runt mitt ansikte och jag skulle vifta bort den. Jag råkade få fingrarna under mina glasögon och kunde bara se, med gapande mun, hur dom åkte i en hög båge till motsatta sidan av båten och rakt i vattnet! Harald såg lika förvånad ut som jag och skratt blandat med svordomar och skrik utlöstes. Jag som tycker jag kommit över min getinghysteri och blir påmind om många dråpliga situationer. Visserligen vill jag gärna ha nya glasögon, de är fyra år gamla, men absolut inte nu och jag har inga andra med mig. Harald har ett förstoringsglas i båten och det fick jag använda, men det var inte lätt. Jag blev faktiskt ledsen till slut, men kanske mest förbannad. Vattnet i viken vid båten var 5 m och gräsbotten, båten svajade och det blev omöjligt att tro att de gick att hitta. Vår vän Margareta ska komma upp till oss på tisdag så hon ska ta med sig mina terminalglasögon som jag fick genom jobbet också får de duga så länge, jag brukar ha med gamla extraglasögon, men inte denna gången.

 

Bregottfabriken har semester på vår ankringsplats.

 

Vilken fin och glad bild!

 

Utrustningen ombord

 

Idag på morgonen gick vi iväg i mulet väder och en frisk lite byig vind upp mot Fjällbacka. I Hamburgersund släppte Harald av mig och jag gick upp till ICA butiken och kunde med personalhjälp köpa ett par läsglasögon 3,0 så nu kan jag läsa och skriva. Jag fick en blixtrande huvudvärk och höften värker enormt idag, alltså sådär bra är det, men annars har jag inget att klaga på. Nu är vi uppe i Haralds hemmavatten och ut från Hamburgersund satte vi kurs mot Gluppöbassängen. Jag satt i godan ro när det small och båten lade sig på sidan, ”va fan gör du?” skrek jag och Harald satte full back! Sjökortet på plottern och vår position där stämde inte riktigt och när jag tog fram papperssjökortet är det väldigt tydligt att vi gick rakt på en sten på 1,5 meter. En viss förödelse nere i båten men annars inga synliga skador och nu gick vi tillbaka in i farleden och inga genvägar. Lite dämpade gick vi in i Gluppöbassängen och ankrade. Nu ligger vi här, det blåser rätt ordentligt emellanåt och en liten regnskur har kommit. Jaha, då ska vi ligga här nu några veckor? sa vi tillvarandra och skrattade, det är en sak att drömma om det och en annan sak att göra det.

 

Där den svarta pinnen står har vi gått på en gång för många år sedan. Allt sedan dess har vi kollat den varje gång vi passerar. Nu sa vi, vad skulle vi där och göra, det är svårt att fatta. Sedan gjorde vi en ny grundstöttning, håhåjaja.

 

Stor fin villa, fint båthus också båten, så kan man ha det!

 

Läsglasögon inköpta!

 

 

Lotsutkiken på Dyngö.

 

Infarten, en av dom till Gluppöbassängen.