tisdag 3 februari 2015

En upplevelsedag till

Igår blev vi hämtade igen av vår bekantskap Tommy. Lite visste vi, men det första var en överraskning. Jag hade just tänkt att något jag inte fått se är Balinesisk dans. Så sa han att vi först skulle åka på detta. Så glad jag blev!


Vi körde en ganska lång bit på dåliga vägar och som vi tyckte, alldeles avsides, låg denna teater Jambe Budaya. Här sitter musikerna som spelade under hela föreställningen.


Det som spelades var Barongdramat som representerar den eviga striden mellan det goda och det onda. Baronen gestaltar det goda och Rangda (ett mytologiskt monster) representerar det onda. Vi fick en förklaring till hela föreställningen och kunde på det sätter följa det hela. Vi fick den på svenska.



Det var helt fantastiska dräkter och så roligt och intressant.



 






Föreställningen varade en dryg timme och vi var helnöjda över att få varit med om detta, så duktiga aktörer och dansare.

Vi åkte vidare till Ubud som är center för mycket hantverk och många konstnärer. Vi fick 1,5 timme på oss att titta runt och jösses med prylar och vi blev fort trötta i värmen.



Scooterparkering, vi har nog aldrig sett så många sådana fordon, ungefär 2 miljoner finns på denna lilla ö.

Vi åkte vidare till ett väveri och det var verkligen vävning på gammaldags sätt. De är skickliga och väver med tunna tunna garner och fina mönster.




Garn som färgats.

Tommy körde oss sedan till Mahagiri Resort som ligger så vackert, är känt och presidenten brukar vistas där fick vi veta.


Berget Agung är Balis mest kända heliga berg och är lite gömt i molnen här. Nedanför ligger risterasser och det är så vackert.



Vi åt en väldigt god buffélunch här och hade nog den allra vackraste matplatsen här.




Nu fortsatte färden på skraltiga vägar mot Tommys hemby som ligger här i dalgången. Han släppte av oss så att vi fick en kort promenad för att kunna fota lite och röra på oss. Han tänker på allt!




Det fanns massor av små hus bland risfälten och en hel del var små hotell. Här tyckte Tommy att man kunde boka några nätter nästa gång vi kommer till Bali!


Vi fick sedan följa med hem till hans bror och svägerska och se hemmet han var uppvuxen i. Svägerskan vävde saronger till försäljning som de flesta kvinnor i byn, vackra färger och fin kvalitet.


Här fanns platsen för tuppfäktning och två tuppar fanns i burarna i väntan på nästa. Tommy har sagt flera gånger att han inte gillar det, vill liksom inte så gärna prata om det.


Vi fick se familjens tempel som var flera stycken altare, här ett av dom.


Utomhusdiskplats.


Några grannbarn kom och kollade in oss.


Vi blev bjudna på kaffe och satt ute på matten och drack.



Vi åkte vidare till Arraktillverkning som är Balansernas brännvin. Det var verkligen en primitiv tillverkning, vi fick doppa fingrarna i mäsken. 



Kvinnan här sitter och tar bort skalet på kokosnöten och gör små paket som är med i tillverkningen. Jag fattade inte riktigt hur det gick till.


Från den ena primitiva tillverkningen till nästa där de utvinner salt från havsvattnet på ett väldigt enkelt men tidskrävande sätt.
 

Kvinnan här går den upptrampade sandvägen ner till havet där hon fyller sina korgar med vatten.


Sedan skvätter hon ut det på den svarta lavasanden där det får torka ett dygn innan sanden samlas ihop och läggs i en stor tunna. Därifrån rinner sedan det koncentrerade saltvattnet i dessa rör.


Detta hälls sedan i urholkade trädstammar och får ligga och torka i solen innan saltet skrapas upp. Detta sköttes av ett gäng damer, vilket hårt jobb för lite salt!




Från kl 9 på morgonen till att vi var hemma vid 6 på kvällen, en fantastiskt rolig dag fullt med upplevelser. Vi var helt slut och gick inte ut mer på kvällen. Vi tyckte vi ätit en ordentlig lunch och orkade inte mer. Dessutom är Harald fortfarande lite krasslig i magen, men med piller går det ändå bra. Vi är så glada över att vi träffade denne trevliga och gulliga man som tagit ut oss på så mycket, han erbjöd sig även imorgon onsdag, vår sista dag, men vi kände att vi börjar bli mätta på allt och bara behövde några slappedagar.

4 kommentarer:

  1. Så kul att ni fick kontakt med den där Tommy! Tänk vad mycket ni fått vara med om. Teatern påminde om Kroppens poesi:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis Mia, jag tänkte på Kroppens Poesi när jag tittade på det!

      Radera
  2. Denna semester kommer ni aldrig att glömma. Tänk så mycket ni fått så tack vare Tommy mot alla andra turister.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och det är ändå mer vi hade velat göra, men tiden räcker ju inte. Vi ses nästa år sa Tommy!

      Radera