torsdag 15 februari 2018

Snurrig dag


Ja så ungefär!!!!

Vi blev tvungna att avboka resan till Gran Canaria. Dotter Mia är riktigt dålig i den där influensan och inte mycket att göra. Ledsamt är det, tredje gången vi får avboka denna vinter. Det allra värsta blev sedan att hon inte får tillbaka pengarna för min resa. Hon hade bokat med ett kort som hon alltid använder vid reseköp och som har avbeställningsskydd och en massa annat. Det var bara det att det gällde inte mig som hon trodde och när jag kollade vår hemförsäkring så har vi reseförsäkring men inte tillägget avbeställningsskydd. Jag blev helt ifrån mig över detta även om Mia tog det coolare.

Jag hade bokat tid för en ansiktsbehandling som jag fick i julklapp av Harald och kunde koppla av lite där. Jag tog en massa foto också. Senare under eftermiddagen gick jag ut på en liten promenad för att göra några ärenden och besöka kusin Gun.


I ren desperation köpte jag detta, det kan man ta lite i ansiktet sådär var tredje dag eller nåt och få lite färg. Kanske bättre än solen som jag så längtar efter. Tack för tipset Mia! Jag fortsatte för att köpa ett nytt kameraminne, jag har kommit på att det är det som var felet när jag inte fick några foto. Därinne i butiken skulle jag ta ut minnet jag hade i kameran för att se storleken, ooopppss! inget minne i kameran. Det sitter i min dator! Jag har alltså tagit en massa foto under dagen utan minnet.
En trevlig fika hos kusin Gun iallafall med ett positivt besked angående hennes cancer. Så skönt och roligt, nu kan hon försöka hämta sig från den senaste cellgiftsbehandlingen. Mina tillkortakommande är liksom ganska löjliga i jämförelse.

Annars har jag fortsatt planera och packa för vår körning. Jag gör bl a lite färdiga paket att baka kakor av. Mina scrapbookingsaker är nerpackade och tvättstugan har varit bokad idag.


Kommer ni ihåg pinjekotten jag fick i Mias adventskalender? Här ligger pinjenötterna, men jag får absolut inte fram några nötter. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra, låter dom vara och ser om något hänt när vi är hemma igen.

2 kommentarer:

  1. Ojoj som det kan bli...inte roligt alls och inte lätt att gilla läget, man får ju hänga med. Hoppas Mia kryar på sig nu så du inte behöver ha den oron när ni kör.
    Livet är som att cykla, för att hålla balansen måste man titta framåt...
    Kram Gunnel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket bra talesätt Gunnel, du har alltid så många kloka ord, detta ska jag nog använda på något sätt, tack! Kram

      Radera