Tropical Islands

Vi lämnade Rostock i lite sol efter fullständigt ösregn hela natten. Men det var lugnt, regnet kom tillbaka! Från Rostock hade vi lite mer än 30 mil till Tropical Islands söder om Berlin. Det var vårt första mål. Jag är barnsligt förtjust i vattenland och detta skall vara något utöver det vanliga. Min förkylning frodas och det rasslar och rosslar i lungorna och jag har hemska hostattacker. Jag hoppas fortfarande att det ska gå över av sig själv halsen är iallafall bättre. 

Vi kunde stå med bilen på en stor parkering precis i anslutning till den stora hangaren där Tropical Islands är uppbyggd inuti. Vi åt middag och jag gick för att kolla upp det hela. Vi bestämde oss för att det skulle bli en kvällsaktivitet, det kostar 42 euro i inträde medan en kvällsbiljett mellan 18 och 00 kostar 24,50 euro. I efterhand ångrade vi oss, det hade varit roligare att se det hela i dagsljus, vi inbillade oss att det skulle vara mer upplyst än det var. Vi tog en siesta innan vi gick dit lagom till 18.00. 

Vilken fantastisk anläggning, många bor där i olika hus och det finns så mycket att upptäcka. Jag tycker det är lite jobbigt numera att fatta hur allt ska gå till och då längtar jag efter att inte längre söka nya upplevelser. Ändå kan jag inte låta bli och är så nöjd och glad över att ha varit med om det. Så roligt för barnfamiljer med kanske lite större barn att få vistas här, det är verkligen som att komma långt hemifrån och det är tropisk värme i hela hangaren. Hangaren användes en gång i tiden till att bygga Zeppelinare.

 
                                                      En del av många olika sätt att bo.

Jag fick åka vattenrutchkanor utom det jag hade sett fram emot mest, en sådan där flod med ström. Den låg utanför hangaren i ett område som heter Amazona och är en jet-stream Channel över 250 m lång. Först sa personalen att det stängde kl 8 men när vi kom dit hade de stängt kl 6.

Jag började med den allra minsta i just den anläggningen, det fanns en till som är mer till yngre personer, sedan avancerade jag ytterligare två innan jag tog den högsta, den blå. Herregud säger jag bara, jäklar fritt fall inuti en tunnel med vatten, jag trodde jag skulle drunkna. En kort tid senare fick jag rusa till toaletten, det var som ett lavemang. Harald frågade om jag inte korsat benen, nä det gjorde jag inte, men det stod på skyltarna sa han. Ja, jag hade ju inga glasögon och kunde läsa på skyltarna så jag bara kastade mig iväg.

Vi passerade anläggningen med barnrutchkanorna och tog sedan några solstolar  vid den långa sandstranden och badade där.

 

När vi började tycka det blev jobbigt med att vara våta gick vi och bytte om och promenerade sedan omkring lite mer. Det är synd att det var så mörkt med tanke på fotograferingen, men lite går ju ändå att se. I en del finns det en stor anläggning med tropisk regnskog med olika djur.

Luftballonger finns det lite varstans och det går också att åka luftballong och se allt uppifrån.

Ytterligare en bassängdel hittade vi men då hade vi redan bytt om. Den såg roligare ut med små bubbelbassänger och annat.

                                           Det finns flera stora restaurangdelar också såklart.

Nej nu orkar vi inte mer! Harald är inte riktigt lika road som jag över detta, men han tyckte ändå det var roligt att ha sett det. Vi var trötta när vi kom hem och gick bara till sängs.

Idag fortsätter vi till Dredsen.