Trigeminusneuralgi

Efter en hemsk natt med sådan smärta i käken och hela höger sida av ansiktet insåg jag att det gick inte att åka iväg med husbilen. Tredubbla smärtmediciner hjälpte inte och det är bland den värsta smärtan jag varit med om, det och benet för några år sedan. Jag är helt säker på att det också var nervsmärta. Jag ringde vårdcentralen och fick tid denna gången.

Harald fick själv åka till Örkelljunga med bilen, trist, men inget att göra, det var helt omöjligt för mig att klara av det. 12 voltsuttaget blev fixat, det var säkringsboxen som var kass i ingången till solcellsregulatorn och det var det Harald trodde eftersom det var en av sakerna de fixade förra gången bilen var inne. Något fel gjorde de då. 

Igårkväll när jag träffade vännerna sa Helene att hon trodde det kunde vara trigeminusneuralgi och när jag kom hem smsade min syster Anita samma sak. Jag gick in och läste om det och det stämde bra. När det sedan blev ännu sämre och lite annorlunda under natten började jag tvivla. Läkaren jag träffade på vårdcentralen bekräftade att det var det. Det är ytterst smärtsamt så inte så konstigt att jag har ont. Jag fick en medicin som jag ska trappa upp under 9 dagar, men det ger ju inget effekt sådär snabbt så dagen har varit jobbig. Jag skulle inte ta allt det smärtstillande nu, men kunde ta alvedon och det har jag gjort i dubbel mängd, det tar bort lite av det allra värsta. Jag har bara vilat resten av dagen, legat på balkongen och läst lite. Syster Anita kom på besök en stund, kändes bra. Jag försökte sitta lite vid scrapbordet för att bli lite distraherad. Jag får se hur det blir imorgon om vi kan köra eller bara är hemma.