Valborgsmässoafton

Vi har haft en fin dag, vi åt vår frukost i bilen med bästa utsikten och åkte sedan iväg utan att egentligen ha bestämt var vi skulle ta vägen.

Våren på Österlen, det kan inte bli bättre och vi har kört på så fina vägar och njutit. Vi stannade först vid Brösarps Backar.

Vi fortsatte köra, nu bestämde vi oss för Ystad, men när jag kollade så öppnar inte de sina ställplatser i hamnen förrän 1 juni och då hade vi Kåseberga som alternativ. Vi körde först ner till Vårhallarna som jag tyckte var så fint och så mycket att fotografera. Men, nej, när vi kom dit tyckte inte Harald det var så kul. Helt ensamma på en parkeringsplats, många tycker om det och vi också ibland, men vi är mer sociala människor och tycker om att ha folk omkring oss.

Det är så vackert där, ligger strax norr om Simrishamn. Vi körde ner till Sandhammarens Fyr där det också går att stå nu utom under sommarmånaderna. Där hade vi samma diskussion haha! Är det något inte jag gillar så är det att stå inne i en mörk skog där inte ens solen skiner igenom de mörka träden, det var inte så farligt här, jag hade gärna stått där, men det var inte så inbjudande. Vi körde till Kåseberga, vi var lite oroliga för platserna eftersom vi tror att det är olika husbilsträffar där under Valborg. Vi hade inte behövt oroa oss, det fanns gott om plats, men också många bilar. Bredvid oss hade vi en sådan Pössl som vi blivit förtjust i så Harald fick prata lite haha.

Vi kunde sitta ute en stund väl påklädda, vi fikade och firade med lite vin. Två glas drack jag och det skulle jag inte gjort, jag blev jättekonstig, helt yr och vinglig, mådde inte alls bra av det, idiotiskt. Det skulle ju vara mysigt. Vi travade iallafall upp till Ale Stenar, en fot framåt hela tiden haha.

Vi hade ingen särskild Valborgsmiddag utan det blev en Chiligryta som jag hade med mig hemifrån. På kvällen 20.30 skulle brasan tändas uppe på en kulle och vi gick dit i god tid.

Nedanför här ligger idrottsföreningen som ha en stor ställplats för husbilar på gräs.

Solen häll på att gå ner, lite moln var i vägen.

Rishögen väntar på att tändas på och sångkören samlas.

Jag passade på att ta lite foto från kullen. Jag älskar verkligen detta landskapet.

Nu hade byalagets ordförande talat och riset tändes på. Under tiden den brann sjöng kören vårsånger, de var så bra och verkligen en njutning att få vara med om denna tillställning. Vi var så glada över att vi körde dit, det var kusin Gun som tipsade, tack.

Efter detta fina var det skönt att bara mysa i husbilen. Jag hade hämtat mig, jag har kunnat dra ner lite på Alvedonet, men över är det inte än.