lördag 5 oktober 2019

Fotomara

Jag fortsätter att njuta och förundras över att jag inte har ont längre. Jag fattar inte att det kunde bli så, alltså att ingen, mig själv inräknad, kunde misstänka att det ändå var en tandinflammation. Jag säger tack igen till min svärdotter Ulle som fick mig att lyssna på den där podden. Kanske, jag säger som alltid, kanske, att jag har lärt mig något. När ska en egentligen bli fullärd?
Idag var jag iväg på en fotomara med Fotoklubben, det var Höganäs som stod för den och vi hade den på Krapperup.


Vi samlades kl 9 med fika också fick vi våra motton.



Jag ska ju alltid vara "kärringen mot strömmen" och bestämde mig för att först gå ner till Lerhamn och börja där.



Jag kom aldrig därifrån utan tog alla mina foto runt hamnen i Lerhamn. Det är inte dessa foto som jag visar här, jag hade två kameror med mig.



Jag vet inte, men jag tyckte inte alls att jag lyckades. Lika svårt som på senaste tiden att ta bra foto. Mottona kändes inte heller så roliga och då bara tar jag för att bli klar.


Det var ett makalöst fint väder, kallt men soligt och skönt.


Loppis nere i Lerhamn.



När jag var klar promenerade jag tillbaka upp i Krapperups park. Då ångrade jag mig så att jag hade tagit allt nere i byn och inte i parken.
 

Istället fick jag ta lite foto till bloggen.









Hemma efter denna tidiga morgon och mycket motion så kunde jag njuta vid scrapbordet.


För en tid sedan klippte jag ner en krukväxt som vuxit över alla bräddar och placerade den lite bakom gardinen. Jag upptäckte idag att den hade två blommor som den inte haft sedan jag fick den för flera år sedan.


2 kommentarer:

  1. Många fina bilder som alltid! Förstår inte att du inte ser själv hur bra dom är. Men jag är ju å andra sidan inget fotoproffs men jag ser när nåt är vackert och bra❤️ Så fin blomman är också. Ibland lär dom oss en läxa blommorna, att aldrig räkna ut någon eller något även om man tror att nu är det nog över... Är också så glad att din smärta äntligen är över! Underbart Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, ja jämför mig för mycket med alla proffsfotografer! Det är en fin liknelse, tack för den! Kram

      Radera