Syskonträff

Fjällbacka – Lökholmen med lite omvägar, hela 6,2 distans och 2 timmar på havet.

En riktig långtur blev det alltså för att vi hade sikte på en vik lite längre norrut. Trångt, höga berg och smällhett så vi vände och gick till Lökholmen där det är stort och en liten bris svalkade. Jag slängde ut dörjen och fick 3 makrillar, lugnt och fint, spann och ginflaska redo för att ta livet av dom snabbt, smärtfritt och oblodigt! Jag blev hellycklig och förrätten till kvällens middag var räddad.

 

Vi lämnar Fjällbacka tillsammans med Chantalle

 

Att campa på öarna går bra.

 

Mycket bad som vanligt och lillebror Lasse smsade och frågade var vi var, de var på ön intill och vi for över en stund med vår jolle, kul. Till kvällen var det middag hos oss med Ingmar och Elisabeth under planerat lugn. Ytterligare en trevlig kväll med vännerna och vi satt ute till nästan midnatt. Nu känns det som en väldig upprepning med att förvånat konstatera att vi har Karibisk värme i vårt land.

 

Ingemar och Elisabeth anländer till middagen

 

Stekt nyfångad makril till förrätt, det är mumsmums

 

Nästa dag tog vi 11-kaffet i land, Lökholmen är väldigt vacker och det var skönt att komma iland lite. På eftermiddagen tog vi tillfället hejdå av Chantalle och gick in hela 2 distans till Fjällbacka för att ta emot storebror Johan, lillasyster Inger med dotter Camilla som kom seglandes från Göteborg.

 

Utsikt från vårt ankarställe och här ligger vi ankrade

 

Dannholmen med Ingrid Bergmans hus

 

Till och med hästarna är utslagna

 

Lite kinkig är lätt att bli i denna värme och jag blev alltså det över en så banal sak som att bli av med soporna, inte så många andra med det bekymret va? Inne Fjällbacka ska man ha kod för att komma åt sopkärlen och då måste man ligga i hamnen och betala hamnavgift. Ute på öarna finns det sophus för båtfolket och det kostar ingenting och vill man att folk slänger sina sopor varsomhelst i denna värmen inne i byn? Jag blev arg på några män och stegade därifrån med sanitär olägenhet på mina läppar. Harald släppte av mig för att jag skulle handla och när han hämtade mig var soporna borta, lugn och fin, han hade hittat en soptunna för våra illaluktande, rinnande soppåsar. Ja jösses. Johan med besättning anlände och lade sig ankrade utanpå oss och sedan blev det en ankarsnaps. Vi bestämde oss för att gå ut och äta tillsammans. Vårt första restaurangbesök på alla dessa veckor så vi tyckte verkligen att vi kunde unna oss det. Vi gick till Lilla Berith som visade sig vara en utmärkt italiensk restaurang med underbara pizzor, dom godaste jag just nu kan minnas (säger egentligen ingenting). En långpromenad sedan i stan som blir extra lång eftersom syskonen ska minnas och prata och prata med en del de träffar. Fast det är väldigt roligt. Vi kojade skönt efter detta, värmen sliter, haha.

 

Framme i Fjällbacka

 

Inger och Camilla kastade sig genast i vattnet

 

På väg in från båtarna i vår jolle

 

Övergaardsbarnens mormor och morfars hus i Fjällbacka

 

Det är väldigt fint här

 

Också barndomshemmet såklart, det gula mitt i högst upp

 

Panget där de brukade bli bjudna på middag av deras mormor och morfar, var alltså en restaurang men är privatägt idag, ett fantastiskt hus