Hammerdal

Vi sov gott och länge, klockan var nio när jag tittade, jösses längsta hittills. Jag fick väcka Harald, tror det beror på hans snarkmaskin, nu är den ju på plats igen, så skönt. Det var också så tyst och lugnt på Uragården, jätteskönt. Vi hade lovat Astrid att hon skulle få åka en runda med husbilen, hon kom ihåg det från förra året, men först fick vi kaffe och pratstund hos dom.

Arvid ville också följa med denna gången och vi kan ju bara åka fyra så Anna fick stanna hemma.

När vi kört en bit sa Astrid att hon visste en mack som hade glass haha! Då fick det bli det och samtidigt tankade vi bilen. Det är så kära barn, så härligt att träffa hela familjen. Astrid fick inte vara med på bilden nere, men hon gjorde allt för att få vara med haha!

Jag fick ett fint scrappaket av Anna med mig hem. Hon har en sådan där Cameron som skriver ut allt detta fina. Tack så väldans mycket!

Efter att ha sagt hejdå körde vi vidare norrut. Det var mycket skogsväg idag och vi bestämde oss för att köra så länge vi tyckte det var ok, allra längst till Strömsund där Vildmarksvägen börjar. Vi stannade på en camping i Hammerdal som ligger några mil söder om Strömsund. Nu är det betydligt kallare ute märkte vi, 13 grader ikväll. Vi var hungriga och åt rester från middagen igår som vi fick med oss och tog en promenad.

Det var ingen trängsel på den lilla campingplatsen.

Ja, har man klätt sig i shorts så byter man inte till långa sådär lättvindigt. 

Nu har vi lärt oss att utnyttja diskplatserna på campingar, det är verkligen skönt att slippa diska i bilen.

Vi fortsatte diskutera om vi skulle köra Vildmarksvägen eller inte, det blir 50 mil extra att köra. Efter att ha pratat med fotovännerna Claes och Bitte och hämtat broschyrer i receptionen så har vi bestämt oss för att göra det. Vi får kanske inte möjligheten fler gånger och vi har ju egentligen inte bråttom. Så imorgon bär det iväg utmed denna, spännande.