Långseglarträff

Vilken kyla vi fått, hos mig i Skåne inte så mycket visserligen, men ändå ovanligt för oss. Jag tog en promenad på morgonen igår.

Jag tog med mig lite bröd till sjöfåglarna och då kommer dom som ett skott och för ett ögonblick glömmer dom mig och kameran.

Trots kylan så var det en fantastiskt fin dag och havet låg lysande blått och med ovanligt god sikt.

Det gick till och med att urskilja sanddynerna i Danmark och plötsligt upptäckte jag en tumlare i sundet som simmade omkring.

Harald och jag fixade lite mat som vi skulle ha med till en långseglarträff på Råå. Under många år var vi ett gäng som träffades flitigt och planerade och drömde om våra seglingar i världen. Igår hade vi en återträff med "knyt"mat så alla par gjorde vars en tapas till förrätt och alla gjorde en Ungersk gulasch som vi blandade ihop i en stor gryta.

Vi skulle träffas på eftermiddagen kl 15, men först hämtade dotter Mia mig och jag fick följa med henne till Helsingborg på en grej som jag aldrig har drömt om att få vara med om. Det är en hemlighet som ni får vänta med att få veta. Mycket skratt iallafall. Hon körde mig sedan till Råå dit Harald kört själv. Vi träffades i RHSS seglarstuga som ligger så fint i lilla hamnen.

Efter en fika tog vi en gemensam promenad precis när solen gått ner.

Dags att presentera gänget, vi blev sex par, ett par, Ewa och Peter på S/Y Fri, som är hemma över julen från Italien där dom ligger, hade fått förhinder. Eric och Birgitta på S/Y Ariel, som tagit initiativet till träffen, är hemma från Filippinerna där deras båt finns, Björn och Annika på S/Y Moon är hemma från British Columbia i Canada, Janne och Stina på  S/Y Liv också hemma från British Colombia i Kanada, Patrik och Monika med barnen Oliwer och Cassandra som nyligen är hemkomna, men har lämnat sin båt S/Y Litorina för försäljning i Australien samt Kaj och Marianne på  S/Y Nabob som sedan länge avslutat sin långsegling och har sin båt på Råå, ja också vi då, som helt lämnat seglarlivet, men fick vara med ändå. Ni fattar hur mycket det finns att prata om!

Alla gjorde sin tapas, jag hade gjort mina hemma och kunde göra en insats i köket istället.

Männen fick i uppdrag att göra fruktsalladen som vi skulle ha till efterrätt.

I det lilla köket gjordes sallad, koktes ris och värmdes gulaschgrytan. Allt fungerade perfekt.

Så gott och trevligt med alla olika tapas!

Innan salladen haha!

Vi försökte samla ihop oss till ett gemensamt gruppfoto.

Stina ville inte vara med så då tog hon kameran och jag fick också vara med.

En sådan trevlig träff och lycka över att kunna samla alla och att vi fick vara med! Med vänskap beror ju inte på själva seglingen, bara ett gemensamt intresse. Äventyrslusten har vi iallafall lika stor dragning till allihopa. Tack alla!