Att fylla 70!

Idag, dagen före min 70-åriga födelsedag, sitter jag här i morgonrocken och vet ingenting. Tankarna inför denna dag har varit många och varför bry sig om den överhuvudtaget undrar nog många? Jag har alltid älskat att fira födelsedagar, både min egen och inte minst andras. Vi har alltid haft fester på våra jämna dagar och skulle jag ha det den här gången också? Jag bokade till och med lokal, men ångrade mig när jag insåg att jag nog inte skulle orka göra mat till 80-90 personer denna gången. Att beställa färdigmat gick långt utanför vår budget. Dotter Mia erbjöd sig att ordna det och även betala den (hon förbokade också lokal haha). Jag klarar inte av att ta emot sådana erbjudande, jag vill ju vara den som ger och inte tvärtom. Till slut blev det så, att jag allra helst vill fira min dag med mina barn och barnbarn och de skulle ta hand om det. Vad händer då? Jag är en kontrollmänniska och har verkligen fått tränga bort alla tankar på dagen med stort besvär. Jag kunde ju räknat ut hur det skulle bli. I veckan kom detta evenemanget  på Facebook. De kallar det Kanskejak och lägger ut denna bilden.

Denna lista finns med

Vi samlas på Stadshusets busshållplats 08.50 för vidare färd.
Packlista:
-Pass
-Sängkläder
-Flytväst
-Kläder efter väder, kan bli kallt.
-Extra skor, typ vandrarskor.
-Kläder för minst en övernattning
-Compeed
-JoJo-kort

Konversationen i flödet kan ni kanske bara tänka er.

Jag tror att dom lurar mig. Eller är det en hämnd för allt jag utsatt dom för i barndomen, fjällvandringar, kanotpaddlingar och cykelsemestrar med helt vansinniga händelser. 

Jag får invänta denna dagen och se om det kommer några andra instruktioner annars får vi packa enligt listan och stå vid bussen imorgonbitti.

Behöver jag säga att jag ångrar att jag inte har tagit hand om det själv!!!!