lördag 9 augusti 2014

Avslut

Morgonpromenaderna är igång! Tack vare syster Anita så kom jag ut igen och vad är då inte bättre än invallningen. Underbart väder och något för varmt och såklart glömde jag vatten som vanligt. 6,5 km blev det.





 
Vädret lockade ner till båten och till bad. Lunchfika, den roliga rutschkanan och sedan kom Hanna, Alva och Alice ner till bryggorna.


 
De gillar fortfarande att bada och är helt orädda i vättnet. Jätteroligt att bada med dom. De åkte också rutschkana måånga gånger, jag släppte ner dom, Hanna tog emot och lyfte upp igen.

 
När det var dags för mellanmål gick vi till båten eftersom det var alldeles för många getingar på bryggorna.

 
Dom testade gummijollen och hade sedan kul i stora båten också. Det känns som att dom trivs här och vi bestämde att segla dagen därpå, vilket tyvärr blev inställt p g a kulingvarning.


 
Ibland får man hjälpa varandra.

 
Kusin Gun kom ner med sitt barnbarn William.

 
På kvällen blev vi bjudna på restaurang av snälla dottern Mia. Vi fick testa den nya restaurangen vid Sundstorget, Tokio.

 
Förrätten var godast, jag är inte helt förtjust i den här maten, men det var roligt att testa och sällskapet var trevligt som vanligt.

 
Till notan fick vi visdomsord i en liten kaka som vi skrattade mycket åt, överst är Mias sedan Haralds också mitt. Harald skall ha sitt i plånboken och visa emellanåt, haha!

 
Vi fortsatte snacket på Mias uteplats med gott dricka.

 
Ett rynkigt exempel på en 67-åring.

 
Stararna som har samlingsplats i träden i deras trädgård gjorde sitt bästa för att överrösta oss med tjatter.

 
Detta blev ett vanligt inlägg från mig och mitt vardagsliv och nu blir det avslut på det. Jag har tröttnat på alla uttalade och outtalade synpunkter på mitt patetiska sätt att blogga, uppmärksamhetsbehov, bekräftelsebehov osv. Jag förnekar inte dessa behov och jag har verkligen tyckt om att skriva om tillvaron, men nu känns det nog och jag behöver bevisa för mig själv att jag kan avstå detta. Inget mer om hur många km jag går och hur många kilo jag går upp och ner, haha! Nu behöver inte heller någon känna sig obekväm när jag dyker upp med min kamera. Jag vet ju att det också finns många som har uppskattat skrivandet och bilderna och det tackar jag för. Nu får jag väl göra som stararna, flyga vidare till en annan tillvaro.
 
Bloggen kommer att leva vidare som en scrapbookingblogg eftersom det underlättar när jag medverkar i olika utmaningar och tävlingar. Pyssel i allmänhet kanske också och ev en del särskilt fina bilder utan att bli privat.

19 kommentarer:

  1. Jag tycker det är jättetråkigt och kommer att sakna dina fina foton och vardagsbetraktelser:( Usch för små människor som är missunnsamma, men tusen tack för alla fina stunder du gett mig med din blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också det är tråkigt, men jag fortsätter på ett annat sätt.

      Radera
  2. Visste jag inte att människor säger så...man behöver ju inte läsa det är ju fritt val...så ledsen jag blir jag har verkligen tyckt om att följa dig och ditt liv...tack för alla fina stunder som du delat med dig...
    Nu kanske jag gör allvar av att knacka på istället iallafall efter oktober...hahaha
    Kram från mig...Gunnel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt det har jag försvarat mig med, läs inte om du irriterar dig! Ja, vi ses Gunnel!

      Radera
  3. Så tråkigt att du slutar. Jag har uppskattat så dina betraktelser, alla fina recept och inte minst boktipsen.. Hoppas du struntar i dumma kommentarer och tar till dig alla fina istället. Kram och tack för fin underhållning från Maj-Lis/ s/y Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du skriver detta!

      Radera
  4. Så tråkigt. Det har varit så kul att följa er och jag har njutit av alla fina bilder som du lagt in. Tråkigt att du slutar p g a av andras åsikter. Hade du själv bestämt det hade det varit annorlunda. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske det var ett något förhastat beslut under en sömnlös natt och med en begynnande urinvägsinfektion som sänkte mig en aning, men beslutet är taget.

      Radera
  5. Här kommer en till som VERKLIGEN uppskattat att få se bilder både härifrån och därifrån och med din fina berättelseförmåga. Kan inte förstå att någon tyckt illa om att du velat vara öppen om ditt och Harald liv och det är ju frivilligt att läsa din blogg. Jag kommer verkligen att sakna att öppna och läsa din blogg. Många kramar från mig och lycka till med allt vad du gör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ulla! Jag har ju själv tyckt det var roligt och det är nog som att sluta röka nu.

      Radera
  6. Detta är inget som kan accepteras! Gå in och skriv under namninsamlingen på följande länk för att bevara bloggen!

    http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=9115

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är rolig du, men jag tror ingen bryr sig om min blogg faktiskt!

      Radera
    2. Där har du fel Titte, jag tror många bryr sig och din blogg är så varierande med allt vad den innehåller. Kram igen.

      Radera
    3. Håller med Ulla, det är många som bryr sig! Tänk ett varv till och se om du inte kan ändra dig, snälla! Kram

      Radera
    4. Jag vacklar, men får se hur det utvecklar sig nu med bloggen.

      Radera
  7. Jag kommer att sakna din blogg! Så himla tråkigt att personer trakasserar dig, ett missbruk av vår rätt att säga vad vi vill i detta land. Kan inte fatta detta, det är ju bara att låta bli läsa om man inte gillar. /Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar Birgitta, ibland blir det bara för mycket och Luther sitter på axeln!

      Radera
  8. Så tråkigt! Nu kommer jag inte få någon uppdatering av vad som händer i Höganäs! Kan du inte göra dina vardagsuppdateringar privata igen (bara bjuda in människor som förut) och låta scrapinläggen vara offentliga?

    VI har skrivit på listan!
    /Ellinor och Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, detta har jag inte riktigt tänkt på, nu känns det extra tråkigt, jag funderar.....

      Radera