Translate

torsdag 14 juni 2018

Packat

Ibland tycker jag inte att jag gör något annat än packar ner och packar upp och idag var det dags igen. Imorgon kör vi en dryg vecka över till Danmark och har med oss barnbarnen Ebba och Wille igen. Jag har handlat mat två gånger, det behövs mycket mat haha! Det är ju inte så att det inte finns butiker i Danmark, men jag vill gärna ha lite kontroll och tror dessutom att det är lite billigare här hemma. Husbilen skulle hämtas i Örkelljunga, men den blev inte färdig förrän tidigast tre, det hade krånglat sa dom. Jag är inte förvånad. När vi sedan kom dit vid fyratiden var det flera saker som vi inte var så nöjda med så de fick göra om. Plötsligt kom de också på att de skulle städa ur? Jaja, vi är ändå glada och nöjda, bättre än så blir det väl inte.
Innan vi körde för att hämta Boris var vi bjudna på fika hos Haralds syster Inger och Peter i deras fina trädgård. Sista sommaren där, de flyttar till lägenhet i höst.




Jag kämpade på med macrobilder, jag har så svårt att få bra skärpa, tidigare har jag till slut fått till det, men sedan fotograferar jag inte macro på ett tag också har jag tappat det.












Det var synd att denna sista inte blev bättre i skärpan, det är ju som ett hjärta!


Även syster Karin och Dan samt moster Ami var med.



Åh så goda kakor, drömrulltårta, min favorit den finska pinnen samt en vit kladdkaka med cocos, den var så god.


Så mysig sommarkaffe i deras lummiga fina och väldoftande berså.


Haha, hur ser mitt hår ut?????




Tack för detta!

Ikväll har jag lagat kalops att ha med oss och bakat lite kanelskorpor. 


4 kommentarer:

  1. Så roligt att Ebba och Wille vill åka med på ännu en tur. Hoppas ni nu får en härlig vecka och förhoppningsvis fint väder och god fiskelycka. Kramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ulla! Vi ska göra vårt bästa, kram

      Radera
  2. Så mycket vackert!! Och jättefina bilder, du kan visst!! Mumsigt fika dessutom! Perfekt! Ja du är nog ett packningsproffs nu Christel 😘 Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja känner mig som en sån trots att det blir svårare och svårare för varje år! Kram

      Radera