Jag lämnade en nystädad lägenhet och nystruken tvätt, då känner jag mig så nöjd. Jag har liksom uträttat något.
Då känns det extra skönt att kunna sätta sig vid scrapbordet en stund. Jag satte igång ett brödbak och ställde på jäsning. Jag cyklade iväg till sonen Andreas och då, när jag cyklade, kom jag på att jag glömt jäsdegen. Ingen större skada skedd, den fick lite längre jästid haha, men det är så irriterande att jag glömmer allt.
Det var nog bara djuren som blev glada när jag kom, Andreas och Ulle är på resa och barnen ska klara sig själv med lite tillsyn av mig, farfar och morfar. Sanna var på gymmet och här hittade jag Charlie. Han skulle laga middag sa han, schnitzel, duktigt ju.
Regnet hängde i luften kan man säga, men än har det inte kommit.
Det blev bröd ändå fast dom är inte smakade än. Det är det gamla vanliga brödet, mormors matbröd.