Kabelvåg Lofoten

Idag vaknade vi till ett riktigt skitväder, 12 grader och ihållande regn. Senare på eftermiddagen slutade regnet äntligen och vi kunde ta en liten promenad. Ja, det går ju bra att gå i regn också, men inte så lockande. Vi behövde ändå en händelsefattig dag och det har det varit.
Vi körde iallafall en sträcka söderut på Lofoten till den största staden här, Svolvaer. Vi tyckte inte att ställplatsen, som låg ganska centralt, var särskilt rolig och körde vidare. Vi skall ändå återvända dit och då är det roligare när det är vardag och butikerna är öppna.

Harald släppte av mig i Svolvaer så jag sprang in på turistinformationen och fick tag på lite tips och även en förteckning över camping- och ställplatser. Nu vet vi vad vi gör framöver, tror vi iallafall.

Vi åke vidare söderut och hamnade på en liten camping i Kabelvåg, det var akut behov att tömma toaletten så det blev bra.

Här står vi idag.

Vi har bara slappat bortsett från promenaden, ätit hamburgare som jag hade i frysfacket med råstekt potatis till och som jag glömde fota, ingen större förlust haha!

Nu ser vi fram emot morgondagen då det iallafall inte ska regna. Vi har konstaterat att vi har 216 mil kvar hem!

Lofoten

Vi lämnade Sörreisa och familjen vi besökt, det har varit så trevliga dagar och ett fint minne särskilt för Harald. Vi hoppas på ett återseende någon gång i framtiden. Klockan var mycket innan vi kom iväg, men just det, vi har ju inte bråttom! Vi körde mot Lofoten och jösses vilka vägar, emellanåt är vägunderlaget så jobbigt, antingen är det vägarbete så det bara är grovt grus eller är vägbanan full av gropar. Vi kör inte så fort för det känns som att allt i bilen skall rasa samman. Vyerna är lika fantastiska, men jag måste ändå erkänna att vi börjar bli mätta på allt fint. Det är likadant alltid när vi är ute, det är precis som att vi inte klarar av för mycket intryck och känner att nu är det nog, nu vill vi hem. Vi kan ju ändå inte köra hemåt utan att ha sett Lofoten, vi skulle alltid ångra oss. Men, så långt det är och sedan måste vi köra tillbaka också eftersom det ligger nere på en ötunga och för att komma vidare hemåt måste vi tillbaka till Narvik. Nu ikväll har vi dock kollat på en färjetur som gör att vi slipper det så vi får se hur vi gör. 

Bron över mot Lofoten.

Vädret har blivit fint nu i två dagar, inte så mycket sol visserligen, men det är varmt och det är så skönt. Vi stannade för en lunchfika som vi kunde ta utomhus, det var längesedan.

Vi körde och körde kändes det som, tunnel in och tunnel ut, kringelikrogvägar, fjordarna måste köras runt osv. Vi orkade inte riktigt ända fram dit vi tänkt utan stannade på en parkering som ligger fint vid havet som går in här. 

Vår utsikt för kvällen och natten.

Därborta står vi.

Vi orkade inte mycket mer än att fixa middagen och studera kartan haha!

Kyckling idag, hade lite i frysfacket. Jo, jag orkade faktiskt baka några muffins i Omniaformen, blev jättebra och gott!

Senja och Sörreisa

Igår körde vi till ön Senja som är Norges näst största ö. Sunnevi som vi hälsar på har vuxit upp på ön och hon tyckte absolut att vi skulle se den innan vi fortsatte söderut. Vi ångrar det inte, en så vacker ö, grön och frodig på inlandssidan och vild och karg på havssidan.

Vi kör över bron som går till Senja.

Efter att ha åkt inlandssidan norrut och förundrat oss över om vi verkligen är så högt uppe som vi är när vi ser allt grönt. Det är sådan skillnad mot när vi körde upp i svenska inlandet och fortfarande är vi långt norr om Kiruna.

Det blir skillnad i landskap.

Vi körde genom många tunnlar igår, den ena värre och den andra bättre, det skiftade.

Vi åkte till ett litet ställe som ligger på en liten ö som hör ihop med ön Senja genom en lagd väg. Fiskeindustri som det är på alla ställer häruppe. Vi satte bilen och tog en promenad runt den lilla ön.

Vi fortsatte köra kringelikrok längs med havet och kom till Senjahopp, också ett fiskesamhälle och där har Kent sin fasta plats för sin fiskebåt. Roligt att se.

Vi kom sedan till en fantastiskt fin stor sandstrand där vi stannade. Vi gick och tittade och jag gjorde pannkakor till lunch. Jag satte mig ute med kaffet och blev så sugen på att bada. Jag gjorde det! Nu har jag badat både norr om polcirkeln och vid ekvatorn när vi seglade över Atlanten till Brasilien, återstår då söder om polcirkeln haha! Iallafall ett helt underbart vatten även om det var kallt.

Vi skulle absolut besöka Senjatrollen tyckte Kent och Sunnevi så det gjorde vi. En anläggning som en man och hans fru byggt upp, lite utöver det vanliga haha!

Tillbaka på vår plats i Sörreisa var vi bjudna på ytterligare en middag hos Kent och Sunnevi. Jättegod kötträtt med potatisgratäng, pommes strips och bearnaisesås, jättegott. Vi fortsatte med att sitta och prata om våra olika liv och hade så trevligt. Plötsligt var klockan midnatt igen och vi gick hem i strålande sol. Konstigt är det.

Kents och Sunnevis hus.

Tusen tack för trevliga dagar och Harald har fått veta så mycket om där hans farmor kommer ifrån. Idag fortsätter vi köra söderut och skall besöka Lofoten.