Ston

Jättefint väder igen och vi körde söderut. Först stannade vi och handlade mat, för första gången var vi i en Konsum och det var jättefint, massor av varor och allt snyggt. Inget fel på utbudet här alltså. Tidigare har vi handlat i små Lidlbutiker och det har inte varit så bra även om vi gillar vår Lidl butik hemma. 

Bosse blev fullt utrustad.

Det är så otroligt vackert här, jag hade aldrig tänkt mig att landskapet skulle vara så bergigt och så enormt fint. Det är en njutning att köra här och till och med jag har vant mig vid vägarna och stupen nu. Denna dagen hade vi husbilen Nisse framför oss och det var roligt. Vi passerade alla rivieraställena och sedan gick vägen in i landet en bit och då kom vi till enorma citrusodlingar av olika slag. Vägkanterna var fulla av små stånd att handla av. Sedan tog vinodlingarna över och det finns många vinhus, havet var fullt med ostronodlingar. Vi ska kolla allt detta mer när vi kör tillbaka. 

Nisse på väg.

Så ligger byarna och de små städerna uppbyggda på den lilla landremsan innan bergen tar vid.

Liten paus.

Därefter kom vi in i Bosnien-Hercegovina som har sitt enda landområde på 9 km mot havet. Deras hamnstad heter Neum och det körde vi igenom. 

Vi skulle hitta en autocamp vid staden Ston och kom på lite villovägar, körde en smal väg med havet på båda sidor ut till en liten by, Brock som kändes som världens ände. Ingen camp där, vi ställde oss på en grusplan precis utanför och promenerade genom byn. Vi frågade och där kunde vi inte stå, privat, privat. Vi tog en liten lunchfika och bestämde oss för att leta upp en camp som Bitte hittade i deras bok, vid Orebic som heter Prapratno camp. 

Där träffade vi en söt liten tant som pratade oavbrutet med oss trots att vi inte förstod någonting. När jag frågade med hjälp av gester om jag fick fota henne drog hon ner kjolen över knäna och rättade till koftan.

Granatäppelträd

Även djuren gillar Harald

När vi kom ner till detta med en underbar sandstrand med turkosblått vatten så var campen stängd sedan 30/9. Vi kunde stå på en parkeringsplats istället (with my finger cross) och den var ju till och med gratis. Lite ”isvatten” och sedan blev det bad, helt underbart. 

Vi började sitta här, men flugorna var ihärdiga så vi tog ner stolarna till stranden.

Middag på kvällen var kycklingfilé med potatis, sås och sallad och senare gick vi över till våra vänner på kvällskaffe och kortspel, ett väldigt roligt sådant. Det känns så bra att ha sällskap en tid.

Jag gick och kollade campen som ligger här under olivträden alldeles ovanför stranden. Fantastiskt fint, hit vill jag återvända när de har öppet. Enligt en man vi frågade så stänger dom för att dom måste skörda oliverna.

Andra dagen i Markaska

Fint väder igen på morgonen och skönt att inte köra en dag. Det blev tid för långfrukost och en promenad ner till havet. Flera underbara bad, nu är vattnet lite varmare tyckte vi och vi njuter så. Molnen började torna upp sig och det började mullra, det var ändå dags för lite lunch så vi packade ihop och gick tillbaka. 

Jure camping.

Harald och Tommy med stolar och badgrejor

Den här bilden har jag tagit med Haralds GoProkamera under ett bad.

Strax därefter bröt det loss, åska och hällregn, men det blev lagom med en stund inne i bilen medan det smattrade på taket. När det upphört och vi fixat till oss promenerade vi iväg igen med Bitte och Tommy med sikte på stan Markaska. När regnet kom igen passade vi på att sätta oss på en restaurang även om det var lite tidigt med middag. 

Vi hamnade inte på någon höjdarrestaurang, jag åt en risotto med scampi där riset var underkokt och inte krämig alls, scampin var små små burkscampi. De andra åt pizza och var väl sådär nöjda. Men, vi hade trevligt och där var fint att sitta alldeles vid havet.

Senare när regnet upphört fortsatte vi till stan, här är väldigt vackert, en lång strandpromenad och sedan en större hamn och jättefina gamla hus. De här stenhusen som finns här är så fina. Tyvärr är det lite svårt att fotografera på kvällarna så det blir inte så mycket av det.

Vi avslutade med kaffe och en inköpt kaka i Bosse då vi planerade för morgondagen. Nu tar vi följe några dagar med Bitte och Tommy och kör mot Dubrovnik.

Markaska

Söndagen blev en blöt dag med mycket regn. På morgonen bestämde vi att köra ner till Markaska som ligger söder om Split för att sammanstråla med vännerna Bitte och Tommy från Höganäs. De har varit nere många veckor nu och skall snart börja köra hemåt. Vi kan senare återvända norrut till de platserna vi vill se. Jag förstår nu att vägar med stup inte går att undkomma och så blev det även idag även om det inte var lika mycket som under gårdagen. Den här dagen körde vi iallafall på rätt väg, det är dessutom så otroligt vackert överallt och massor att titta på under färden. Lite jobbigt blev det med regnet eftersom vägarna blir hala. 

Bilderna är tagna genom vindrutan under körning och inte alltid så bra, men vill bara ge en bild av hur det ser ut.

Tommy och Bitte stod på Jure Camping i Markaska och dit kom vi. För första gången på en riktig traditionell campingplats, men det allra viktigaste var ju att träffa vänner. Vi blev genast bjudna på kaffe som sedan följdes av en jättegod middag, en oxköttgryta med kantareller och rotsaker med potatis och sallad. Till efterrätt fick vi en väldans god ostkaka med sylt och grädde. Det blev mycket prat under denna eftermiddag/kväll och det var så roligt att träffas. Dom har varit här i fyra veckor nu och kunde förmedla en hel del till oss. 

På plats!

Dom har en fantastiskt fin husbil, även den en Hymer, mycket större än vår. Särskilt pentryt är jag lite avundsjuk på. De har mycket bättre plats att sitta också när man är några stycken.

Tack för ett varmt mottagande och för en härlig kväll och den goda maten och drickat.

Filko Auto Camp

Idag gick det inte riktigt bra, vi ”hamnade” på fel väg, istället för att köra längs kusten som vi sagt så följde Harald gps:en i paddan och den visade en helt annan väg och då tror han på den. Det började med att vi körde upp i bergen på serpentinvägar och det är bland det värsta jag vet. Sedan körde vi inåt landet och det var verkligen landet. Det är ganska risigt med slitna gamla hus och inte särskilt roligt att köra på. Vi har valt bort motorvägar på gps:en och en motorväg var vad jag önskade mig just då. Jösses vilket körande och vi hamnade långt ifrån dit vi skulle, vi hade kört 11 mil längre än vi behövt visade det sig när vi väl var framme. ”Ska vi köra över bergen igen?” undrade jag, ”nej, vägen går nog mellan bergen” sa Harald. ”Inga serpentinvägar då?” ”nej, det blir det inte”. Det blev det och det är inte kul. 

Programmet vi använder i paddan heter Here och det fungerar så bra tycker Harald. Jag önskar oss en riktig GPS nu. Vi kom till slut fram till staden Zadar vid kusten och hittade kustvägen söderut. När vi såg en camp som såg fin ut körde vi bara in, dyr, men vi var trötta och irriterade och behövde ställa oss. Så det blev Filko Auto-Camp alldeles vid havet och efter lite mat blev det bad. 

Här är inte mycket beläggning så vi kunde i lugn och ro passa på att städa Bosse både invändigt och utvändigt. Idag är det en vecka sedan vi körde hemifrån så det behövdes. Efteråt när jag skulle  duscha var duschutrymmet fullt av mygg som satt överallt och flög överallt. Jag var fullständigt hysterisk under duschen och spolade lika mycket runt överallt som på mig själv. Jag fick bara på mig det viktigaste för att inte springa ut helt naken och in i Bosse för att fixa mig klart. Vi satt ute en stund medan solen gick ner, en vacker kväll igen.

Det blev middag inne i bilen, benfri kotlett, potatis och en crème fraichesås. 

Imorgon skall det bli dåligt väder, men vi fortsätter ner till Trogir har vi tänkt.