Translate

torsdag 3 januari 2019

Torsdag

Jag fattar inte var dagarna tar vägen och jag hinner ingenting. Jag försöker tänka att jag iallafall inte har det långsamt och tråkigt och det är jag glad för. Jag röjer och sorterar på mitt scrapbookingbord, det tar sådan tid. Efter lunchen hade jag fått tid på vårdcentralen med mitt öra. Det vänstra är bra, men det högra, det blir aldrig bra känns det som och jag ville att en läkare tittade på det. Idag fick jag antibiotikaörondroppar som jag ska roa mig med en vecka. Vätskan bakom trumhinnan kan ta 3-4 månader innan det försvinner, men inflammationen ska förhoppningsvis bli bra annars fick jag återkomma.


Efter det tog jag en liten promenad innan jag skulle vara hos kusin Gun på en fika.


Det börjar finnas lite vårtecken att hitta.






Hos Gun kom också syster Anita och en gammal barndomsvän från Ornakärr, Mia. Det var så roligt att träffas och vi hade massor att prata om, både gammalt och nytt. 

2 kommentarer:

  1. Ja så var det vårtecken igen, det märks att Sverige är ett avlångt land. Vad mysigt med fika i gott sällskap. Trist m örat men skönt att du har det under uppsikt. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja nu är det ju vårtecken jag får leta efter, det gör ju promenaderna lite roligare. Kram

      Radera