Gnäll och ilska

Jag visste det, hur skulle vi kunna köra utan missöden? Idag har det varit värsta dagen och jag är så jävla förbannad så jag skulle kunna skrika ut alla svordomar jag bara kan. Det har varit så jävla nära att vi helt enkelt vänt och kört hem. Jag sov dåligt inatt, Harald snarkar pga att han inte kan använda sin snarkmaskin, han har gett upp att få ordning på 12 voltsuttaget och jag oroade mig också över gasolen. Harald har också fått samma förkylning som jag och det oroade jag mig också för. Vi hade satt klockan på 7 för att komma iväg och kvart i, när det ljusnat kollade jag klockan och stängde av den, steg upp och började fixa frukost. Harald vaknade och sa jaha, en timme för tidigt? Klockan var alltså 6 istället för 7. Men, vi åt frukost och kvart i sju var vi på väg! 

Det kändes bra ända till Harald ville försöka med gasolen igen. Han hade bestämt sig för att prova själv en gång till, det gick inte så bra och han fick hjälp av en man som tyckte att han kunde. Det gick inte det heller och då ville han sälja knivar, han nästan kastade in en förpackning in genom den öppna vindrutan, bara 10 euro! Jag blev vansinnig och vägrade ta i den. Då kom en kille från macken och började försöka med gasoltuben, det gick inte, det är fel på kopplingen eller på flaskan, vi vet ju inte. Vi körde vidare och jag ringde Gasolstationen i Helsingborg igen, arg var jag, ville ha hans löfte om att få lämna tillbaka flaskan eller att dom på något sätt kunde hjälpa oss. De ringde upp igen och då erkände de att tillverkaren hade ändrat sina adaptrar, något med högervridna eller vänstervridna, efter problem, men det visste ju inte de. Det mullrade i hela min kropp…….. Kanske kunde de skicka nya till oss någonstans? Ja inte fan vet jag! De skulle ringa igen under eftermiddagen, men gjorde inte det. Jag ska ringa imorgon igen, nu har vi bara en gasolflaska kvar, vi har gjort av med två st på en vecka. Nu står vi på en plats med el, men vi vill ju inte vara bundna till det. 

Mitt i allt detta, vi köpte en Viatoll som vi tankade med pengar för att få köra i Polen, men så är vissa vägar privata eller något och då är det spärrar där vi måste betala. Fan, det hade jag glömt och vi hade inte så mycket polska pengar kvar, ca 16 zloty. Vi kom till den första, det kostar 10 zloty, nej, de tog bara sedlar, kan vi betala med euro? Skall tilläggas att ingen kan engelska. Jo jag lämnade fram euro i form av mynt, nej bara sedlar! Jag lämnade en sedel också växlade hon den till zloty och gav oss tillbaka i både sedlar och mynt! Totalt ofattbart! 

Nääe, nu vänder vi och kör hem sa vi båda två, men vill ju egentligen inte det. Och inte gick det att lämna tillbaka ViaTollboxen, nä inte vid denna gränsövergången! 

Vi fortsatte ändå och körde in i Tjeckien, vi måste ha någon slags vinjett för att få köra där, hittade inte det förrän efter ett bra tag då vi kört med hjärtat i halsgropen, stora böter….. På den macken pratade såklart ingen engelska men en kund bröt in och då plockades det fram vinjett för både Tjeckien och Österrike eftersom jag sagt att vi skulle dit. Jag visste det var fel, men kunde inte argumentera mer, där åkte vi på ca 250 kr. Vi har en tyngre bil och skulle haft annat, bara kör för helvete sa jag till Harald. 

Nu var vi lite fikasugna och stannade på en annan mack och tänkte kanske att vi kunde sitta ute vid något av borden i solen. Vad hände där, bil efter bil stannade och ut vällde karlar som ställde sig och pissade överallt och de var inte få kan jag säga. Jag längtar hem igen! 

Bara vi kommer till Österrike utan att ha åkt dit för fel vinjett så ordnar det säkert sig kände vi då. 

Jo, gränsen till Österrike, där skulle vi köpa en GoBox för att få köra i Österrike och innan vi hann så långt vinkade de in oss. Nu började den riktiga cirkusen, först blev vi vägda, oh herregud, vi har inte kollat vår vikt innan vi körde. Ve och Fasa och jodå vi hade 90 kg övervikt och fick köra åt sidan. Han ville ha alla papper och körkort, kom tillbaka och sa att Haralds körkort inte gällde för att köra tung husbil! Vi vet säkert att han får det och att EU:s bestämmelser gäller i alla EUländer. Nej, men nu är ni i Österrike och inte i Sverige kontrade han med. Jag skrek att vi vänder och kör hem och då ville han sätta klamrar på bilen så att vi inte kunde köra. 180 euro i böter sa han! Jag kom på att jag kunde ringa Motormännen där vi är medlemmar och de var så vänliga mot oss och skickade bestämmelserna på alla språk till oss. Jag kunde låta honom läsa den på tyska och han stod länge och läste och gav sedan med sig och förklarade att han ju bara kunde de Österrikiska bestämmelserna. Apoteket beordrade han då, apoteket? Vad ska vi göra där? Psykofarmaka eller? Nej då ville han förvissa sig att vi hade Första Bandet låda, gula västar och varningstrianglar. Allt plockade vi fram och tänk då sa han att övervikten bara var marginell så vi slapp böter för det. Vi kunde köra!

 Först skulle jag köpa den där Goboxen och bara det var en historia där jag sprang fram och tillbaka, ingen kunde engelska, jag fick betala 75 euro för den och sedan skulle jag betala 3 euro vilket jag inte fattade alls. Till slut fattade jag att det var för att de skulle kopiera vårt registreringsbevis på bilen så att Goboxen blev registrerad. Alltså att jag inte dog! Nu var vi legalt i Österrike och körde vidare ner till Wien i en enorm trafik. 

Detta är den fullständigt vansinniga Christel.

Vi hittade ställplatsen som har allt och det kändes så skönt ändå att ha el och stå bra. Vi blev så väl mottagna och fick till och med en present.

Vi tog en Gin och Tonic när allt var klart och pustade ut. Den var vi jävligt värda! 

Motormännen mejlade oss och frågade om de fick skriva om oss och våra gränsproblem och om vi ville skicka dom en selfie med Österrikebakgrund. Vi sa ja så imorgon får vi fota oss när vi ska uppleva Wien.