Idag regnade det, precis som alla andra dagar utom några få undantag. Vi körde ner till kusten igen från Ronda och det blev en sån dag ”hata”väg. Hemsk var den och samtidigt vacker, Harald styr fint och jag halvligger åt sidan för att slippa se stupen. Flera mil likadant i max 60 km.
Vi åkte från denna blöta ställplats i Ronda. Det var 5 grader varmt imorse.
Så skönt att komma ner och små byar dök upp på sluttningarna.
Vi hade bestämt med våra vänner Bernt och Ulla att komma till campingen de låg på i Marbella. Så kul att sammanstråla igen och vi fick kaffe hos dom. De hade också tänkt om och nu har vi bestämt att vända och köra tillbaka norrut där det fina vädret finns. När vi studerade väderkartorna ser det ganska hopplöst ut på hela sydkusten av Spanien och västsidan av Portugal så långt fram som prognoserna visar. Hur roligt det än skulle vara att komma till Portugal igen så är det inte roligt med det dåliga vädret. Nu kör vi dit det fina vädret är och imorgon gör vi ett ordentligt hopp så får vi se hur det blir.
En lustig campingplats, liknar mest ett läger av något slag, men den är inte dyr och det är ett fint servicehus, rent och snyggt och en trevlig man i receptionen! Det är nog många långliggare här.
Vi åt tidig middag eftersom det inte blev någon lunch och idag blev det bra. Jag gjorde en potatisgratäng i Omniaformen och det blev så gott. Jag gjorde precis som hemma i vanliga ugnen, skivade potatis och kryddade med pressad vitlök, salt och peppar och hällde över vispgrädde. Det tog 30 minuter i formen. Till den hade vi tunnskivad benfri fläskkotlett som jag stekte och en sallad.
Efter middagen tog jag en promenad ner till havet. Det blåste enormt och regnade till och från och inte en människa var ute. Jag kom ner till havet och gick ner på stranden. Jag tänkte att jag går och kommer säkert upp längre fram. Till slut blev jag rädd, jag brukar inte bli rädd, men tyckte att havet steg och hela sidan mot husen var förstörd av vatten och det var högt. Jag började inbilla mig att det skulle komma stora vågor och då hade jag inte en chans. Det slutade med att jag fick springa tillbaka i vinden och den blöta sanden och blev helt slut. Det blev riktigt obehagligt och det var så skönt att vara tillbaka i bilen.
Jo för det mesta, men inte nu......
På hemvägen var det en ståtlig regnbåge över himlen!
Senare kom Bernt och Ulla över på en GT eller vin, vad som önskas och en trevlig pratstund. Det blir mycket pillande med våra Iphones för att kolla appar, leta ställplatser och annat.
Idag är det tre veckor sedan vi åkte iväg.
Oj vad tiden går! Bra beslut tycker ja att ni tagit att köra mot bättre väder. Ta det försiktigt. Kramar.
SvaraRaderaJa vi hoppas det iallafall haha! Kram
RaderaDet må vara busväder men ack så vackert ändå. Och såklart kryddatmed lite småfarliga äventyr😅😅😅 Underbart!! Kram
SvaraRaderaHaha, precis som det ska va´, kram
Radera