Ronda

Allt handlar om förväntningar och våra förväntningar på denna resa var sol och värme. När det inte blir så, vad gör vi då? Tja, jag kan bara säga att vi jobbar på det! Antingen får vi helt glömma solen eller får vi studera väderkartorna och styra kosan dit solen visar sig. Vi har inte bestämt oss än. Idag gick färden upp till Ronda som vi hört så mycket fint om. Det är verkligen fint, men återigen så gör vädret det en aning tråkigare. Vi körde upp i landet och fick se ett landskap som är helt annorlunda än tidigare, grönt, rent och vackert. Det var en riktig njutning om vi tar bort vissa vägpartier som var riktigt dåliga.

När vi kom fram till Ronda körde vi såklart fel flera gånger, i början för att den ställplatsen vi letade efter inte fanns och när vi sedan skulle till en annan blev det fel och vi körde på små grusvägar fulla med vattenfyllda hål. Ja, det regnade jättemycket! Till slut såg vi ställplatsen men hittade inte inkörseln förrän vi fått vända flera gånger. Till slut kom vi iallafall på plats.

Det syns inte så bra men det fullständigt forsade vatten på framrutan.

Vi fikade och väntade på att det allra värsta regnet skulle avta och sedan gick vi. Det är en ordentlig promenad från ställplatsen in till gamla stan.

Vi hittade en kinesaffär, ni vet en sådan som har allt och lite till och det mesta är billigt. Jag behövde en citruspress och vi slank in. Vi letade på vars ett håll och jag stod långt in och hade precis händerna i en citruspress när det blev kolmörkt. Vad fasen händer? Butiken stänger hörde jag Harald säga någonstans. Jag gick in i saker och välte saker när jag försökte ta mig därifrån. Kan dom inte meddela kunderna?????

När vi kom ner till den gamla delen och den djupa ravinen var det första vi såg tjurfäktningsarenan som är en av Spaniens äldsta.

Nu var vi framme vid den stora kalkstensklyftan och bron från 1700-talet. Det är helt enormt att se.

Vi gick och tittade lite överallt i den gamla delen av staden.

Vi återvände över bron igen och nu skulle vi hitta ett fikaställe. Det är för fullt, för modernt, inte spanskt, för tomt, stängt osv, vi kan aldrig bestämma oss och när jag sedan ville gå och hitta de andra broarna vägrade Harald. Då var det bästa att han gick hem och jag fortsatte själv. 

Jag gick in på ett lite sjabbigt ställe för en fika, mest egentligen för en toaletts skull.

En gammal kaka överhöjd med florsocker, jaja, så kan man också göra, den såg ju god ut.

Jag fortsatte gå men hittade inte broarna, jag tror att jag skulle gått ner här och det ville jag inte själv. Det började gå mot kväll och jag ville hitta tillbaka.

Sedan shoppade jag lite på tillbakavägen, sådant händer när inte Harald är med haha! Jag kände mig väldigt nöjd faktiskt.

Tillbaka i bilen blev det en katastrofal middag. Vi hade en kycklingrest som bara räckte till en och jag hade köpt ett paket sardiner till mig. Jag hade köpt couscous som vi gillar och nu skulle liksom alla sakerna fixas. Couscousen blev inte god, var inte riktigt samma som jag brukar ha hemma. Mina sardiner var döäckliga, smakade bara ättika, totalt oätliga, ett kokt ägg till sardinerna blev konstigt och släppte inte skalet.  Och en jäkla stor disk blev det!

Imorgon ska vi sammanstråla med vännerna Ulla och Bernt igen i Marbella och sedan får vi bestämma åt vilket håll det bär.