Idag gick det inte riktigt som vi tänkt oss, men vi började bra. Vi gick upp tidigt och körde iväg för att inte komma alltför sent fram till Trondheim. Nästan genast stannade vi vid en stor fors med ett enormt vattenfall. Det var inte öppet där så vi kunde inte se så bra, men det var mäktigt.
Vi körde på, vackert som alla andra dagar och det blev mer och mer grönt och frodigt. Vi stannade för en lunchfika, men just då regnade det så det fick bli inne i bilen. Det gjorde inte så mycket, vi såg fram emot att komma fram till Trondheim. Vi hade hittat en ställplats inne i centrum som vi lagt in på gps:en. Där stod det så bra att Trondheim hade gratis ställplatser för bobilar i centrum. Helt ovanligt och bra tyckte ju vi.
Som alltid när vi kommer in i stora städer så kör vi fel och det blir bara så jobbigt att vi nästan ångrar oss direkt. Vi krånglade oss iallafall fram och gps:en körde oss på en massa små gator och som alltid är de fulla av sådana där väggupp ni vet, upp och ner och vissa är inte alls markerade. Ni som kör husbil vet hur det känns och hörs och för er som inte kör husbil kan jag säga att man tror att allt ska gå sönder och framförallt tror jag att vi ska tappa cyklarna. Vi kom fram till ställplatsen som var proppfull, fanns inte en plats att uppbringa. Den var inte gratis heller, men det hade ju kvittat. Vi lyckades hitta en plats till på gps:en och ett likadant helvete att ta sig dit, mitt i centrum och det var rörigt med buss- och taxifiler. När vi kom till den platsen var det i ett öde industriområde med en helt tom parkeringsplats med grus och den kostade dessutom 23 kr/tim dygnet runt, en skylt förkunnade att man stod där på egen risk! Vi får ta en campingplats lite utanför stan och ta cyklarna in tyckte jag. Harald hittade en centralt och vi körde, haha plötsligt skulle vi köra in på en liten väg, kändes som in på en privat gård. Det var inte rätt kan jag säga, det var något slags stort museum och där kunde vi inte stå!
Hur fasen hamnade vi här?
Några stadsbilder från bilen när vi krånglade oss ut igen.
Nu skiter vi i Trondheim tyckte vi båda och letade oss ut på E6:an igen och körde söderut. Det kändes så tråkigt, jag hade verkligen sett fram emot stan och läst på en massa om vad vi skulle se.
Nu följde bara körning hejvilt söderut och tänkte att vi hittar något så småningom. Vi körde nära Dovrefjällen och där är djupa kanjons och fy fasen säger jag. Jag trodde jag hade kommit ifrån min höjdskräck, men jag blev nästan panikslagen. Att ta fram kameran var inte att tänka på, jag fick sjunka ner och låta bli att titta. Vi tar en annan väg och vände av och efter ett tag var det likadant där. Det blev bättre och vi hittade en rastplats att stå på igen som är fin och då hade vi kört 53 mil. Det är inte som att ha kört 53 mil raka vägen på våra vägar hemma inte.
När jag skulle göra middag, den blev sen, och öppnade kylskåpet så hade en liten bringare med koncentrerad juice ramlat och fyllt hela kylskåpet. En tupperware som ska hålla tätt!!! Fy, vad trött jag blev. Det blev ändå middag, pasta med färdig tomatsås på burk, sådär, men vi blev mätta.
Vi hoppas på en bättre dag imorgon. Blir bra bara vi har sovit!
Hoppa ni har haft en bättre dag i dag efter allt strul. Jag tycker ändå att du är fantastisk som lägger upp maten så fint och sedan orkar fotografera den och därefter ge oss som läser här alla dessa bilder och hur ni klarar av allt. Kram.
SvaraRaderaTack, roligt att höra, gör ju mitt bästa! Kram
RaderaNog blir man trött på proppfulla ställplatser! Fanns det ingen camping? Lycka till på er färd!
SvaraRaderaVilka strapatser!! Och kladdigt kylskåp ger vi tummen ner för!! Men ni är ju inga veklingar direkt!! Heya heja!! Kram Anna 💚💚💚
SvaraRadera