Måndag

Inatt kunde jag iallafall sova och sov länge, skönt. Jag steg upp med en stark känsla av att det vänt och den känslan varade väl ca en halvtimme tills jag insåg att så var det nog inte. Fast ikväll tycker jag nog ändå att det känns bättre i kroppen och huvudet börjar fungera igen. I eftermiddag stöttade Harald och jag varandra och körde in till sjukhuset i Helsingborg där Harald hade en tid på Hudkliniken. Han hade förmodligen fått vänta i flera månader på att få en ny tid där om vi ställt in den. Nu fick han sett över sin psoriasis och cellgiftsmedicineringen. Han tar en låg dos och skall inte öka den eftersom hans värden ligger på gränsen. Hon tyckte dock att vi kan köra iväg till Spanien, han ska lämna blod precis innan vi åker och sedan direkt vi kommer hem igen. Sedan har vi bara kvar läkaren på vårdcentralen som utreder hans alldeles för höga sänka. Hemma därifrån orkade vi inte ett skit mer och nu är det honungsvatten och sängdags! Jag hoppas på att min energi skall återvända!